Traneving Friluftsblogg

Fjärde etappen Leba -> Jastarnia (HEL)

Efter frukost vid Morksi Camping gjorde vi upp planer för dagen. Amanda valde att stanna kvar i husbilen och ta det lugnt. Jesper, Thomas och Helena bestämde sig för att ta en promenad på 2,3 mil mot ”Polens Sahara” i Slowinski Park Nordowy.

'

'

Nationalparken skapades 1967 och har en yta av ca.186 km. Parken tillhör UNESCOs världsarv och har fått sitt namn efter de slaviska personer som kallades Slowincy och bodde i det sumpiga och otillgängliga området vid kanten av sjön Leba.

'

'

Det finns cirka 140 mil av stigar i nationalparken och vid sjöarna finns det fågeltorn och rastplatser. Sanddynorna – Polens Sahara – kan bli upp till 30 meter hög och det är hit alla turister, inklusive vi, letar sig.

'

Efter frukost följde vi följaktligen stigen genom skogen ut mot havet. Här ute vid havet följde vi strandkanten ett par km och njöt av havsluften (Helena älskar lukten av hav).

'

Eftersom vi inte hade någon karta över området (tyvärr inget googlande innan semestern) så gick vi lite på känn. När vi gått ca. 5 km vände vi in i skogen och följde en stig som gick till inträdet till nationalparken.

'

'

Vi som gått längs med stranden slapp betala inträde eftersom vi hamnat innanför grinden. Lycka för två sparsamma föräldrar! Nu följde vi den asfalterade promenadvägen ut mot sanddynorna. Nu hade vi ca. 5 km kvar ut till Polens Sahara, Wydma taca.

'

'

Wydma taca, eller som vi kallar det ”Polens Sahara”, består av stora sanddynor som förflyttar sig med vinden. Helt fantastiskt att detta finns! Efter besöket vid Wydma taca så promenerade vi den dryga milen tillbaka längs med stranden.

'

'

Väl framme vid husbilen började vi packa ihop för avfärd mot Hel. Avfärden blev allt annat än angenäm. Vi bröt nämligen nyckeln till bakluckan, gasluckan, latrinen och det stora förvaringsutrymmet på sidan. MORR!

'

Vi hade varit skeptiska till nycklarna redan innan vi for iväg. Vi fick en bilnyckel, en nyckel som gick till dessa luckor och en nyckel till bensinlocket. Vi som är vana vid att alltid ha med extranyckel! Som tur var hann vi bara låsa det stora förvaringsutrymmet i sidan. Men och andra sidan så fanns våra vandringskängor, ryggsäckar och all dricka där (dricka =läsk, bubbelvatten, IsTe osv.) Jaha, hur gör vi nu? Alla andra luckor var öppna. Just du tyckte vi det var otur att vi inte fått dem stängda. Detta svängde sedan till en lyckoträff eftersom vi inte hittade något ställe som kunde göra en kopia av nyckeln under hela resan (ny nyckel fixade vi i Vällingby när vi kom hem). Det blev till att tejpa alla luckor med silvertejp. ”Love” Silvertejp efter denna resa!

'

Så när alla luckor äntligen var tejpade (och vår husbil såg ut som något familjen Tajkon kunde kommit körandes med) så satte vi fart mot Hel som ligger på en udde norr om Gedansk.

'

Vi kom fram till Jastarnia, via dåliga vägar, lagom till kvällsmat. Vi tog in på Camping Maszoperia strax utanför Jastarnia. Här hade vi tur med campingplats eftersom en ”långliggare” precis lämnade campingen och vi kunde ta över deras plats precis vid stranden och havet.

'

'

Femte etappen/dagen – Extra dag på campingen utanför Jastarnia, CAMPING MASZOPERIA

Eftersom vi hade fått så bra campingplats så beslöt vi oss för att stå still en extra dag i Jastarnia.

Här vid campingen låg fokus på vindsurfing. Det är jätte populärt i Polen! Vi solade, badade, spelade kubb och Riddarspelet. En skön vilodag!

Sjätte etappen/dagen – Jastarnia -> Runda Ryssland -> Litauen (Bensinmack)

Vår sjätte etapp blev en transportdag. Vi hade inte löst något visum till Ryssland innan vi for hemifrån. Jätte dumt när vi väl satt i bilen! Det hade liksom inte blivit av. Att runda Ryssland/Kaliningrad såg inte så långt ut när man tittade på kartan. Så fel det kändes när vi satt där och skumpade runt på Polens överdåliga vägar!

'

'

Nåja, någon lycka hade rundan runt Ryssland. Vi såg nämligen mängder med storkar.

Till Litauen körde vi in via A5 och tog sikte på Kaunas för att sedan följa A1 mot Klaipeda. A5 var ungefär lika dålig som de Polska vägarna men efter Kaunas blev motorvägen helt fantastisk fram till Klaipeda. Lämnade man motorvägen var det direkt grusväg vilket ledde till att de boende runt motorvägen cyklande och åkte moped längs med vägrenen.

'

Halvvägs mellan Kaunas och Klaipeda stannade vi för att sova vid en bensinmack. Bensinmacken var den end macken mellan Kaunas och Klaipeda så det var nästan så att vi rullade in på macken med hjälp av bensinångorna. Det här med få bensinmackar var något vi nu lärt oss. Såg vi en mack så tankade vi eftersom de inte var många längs med motorvägen.

'

Vi sov alltså vid bensinmacken eftersom den var bevakad. Här sov även ett par lastbilschaufförer från Litauen, Lettland, Ryssland och Polen. Vi parkerade bredvid en husbil från Ryssland.  Detta var den enda natten under hela resan vi inte tog in på camping!

'

Om du vill se fler bilder från vår resa så är här en direktlänk. Här hittar du bilder samt karta över nationalparken i Leba.

'

http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=709

www.traneving.se

'

/Helena och Thomas Traneving

Söndagen den 25/4 gick vi Ängsjö – Sättra Gård.
Lördagen den 1/5 gick vi Sättra Gård - Rosersberg.

Söndagen den 16/5 gick vi Rosersberg - Steninge

Söndagen 25/4 parkerade vi bil 1 vid Ängsjö och bil 2 vid Sättra Gård.

Vi inledde vandringen med att ladda batterierna med en glass som köptes i det mysiga cafét vid Ängsjö.

Vi passerar Törndal och pratar lite smått om att här kan vi tänka oss att bo någon gång i framtiden när alla barn flyttat hemifrån.

Efter Törndal följer vi Upplandsleden ända fram till Sättra Gård där vi äter lunch och tänder en eld vid vindskyddet som ligger nere vid Mälaren.

Lördagen 1/5 parkerade vi bil 1 vid Sättra Gård och bil 2 vid Rosersbergs Slott.

Leden viker direkt av från Upplandsleden och går upp mot Skeppartorp och sedan vidre in i skogen.

Efter ett tag kommer vi på Upplandsleden igen.

Strax innan Runsa Slott följer vi markeringarna ner mot varggropen och gravfältet. Här nere vid Mälaren finns en mysig lägerplats. Den dagen vi passerar lägerplatsen har en kille spenderat natten i tält. Han var inte speciellt pratsam utan försvann snabbt in i tältet när vi passerade.

Vi äter lunch vid varggropen och tar en catch och tvärar sedan över åkern för att komma ut på leden igen.

Från Runsa och fram till Rosersbergs Slott följer leden Upplandsleden nästan hela vägen.

Söndagen den 16/5 parkerade vi bil 1 vid Rosersbergs Slott och bil 2 vid Steninge Slott.

Denna etapp går jätte vackert längs med mälaren. Vi äter lunch vid stranden och njuter av solen och det fina vädret. Hela etappen går på små skogsstigar och det är bara sista biten från badet vid Steninge och fram till Slottet som följer Upplandsleden.

Vi tar ett par catcher på vägen och stöter vid en catch på en chatchvän. Han hade letat efter catchen i en timme dagen innan och trots att vi hjälps åt lyckades vi inte hitta den nu heller.

Om ni vill se fler bilder från vår vandring så får ni gärna titta in på vår hemsida.

www.traneving.se / Järvakilen / Ängsjö – Runsa Etapp 6

eller

www.traneving.se / Järvakilen / Runsa – Steninge Etapp 7

Lördagen den 24 April 2010 gick vi 4;e och 5;e etappen på Järvakilen

Etapp 4 = Väsby gård – Kalkviken

Etapp 5 = Kalkviken – Ängsjö

Etapp 4 och 5 passerar många fina rast- och lägerplatser längs sin väg på Järvafältet.

Vi parkerade en bil vid Bögs Gård och en bil vid Ängsjö. Vid Bögs Gård är en levande lantgård med ett mysigt litet café som just nu är under ombyggnad. Här kan man klappa får, getter och titta på kor och hästar. Många barnfamiljer har hittat hit där det också finns ett par eldstäder där det flitigt grillades korv.

Järvakilen är markerad genom hela Järvafältet och korsar då och då Järvaleden.

Vi plockar ett par cacher längs vägen, lite skattjakt är ett roligt avbrott i vandringen.

Det här med cacherna visar sig vara en bra strategi när vi vandrar Järvakilen som ännu inte är markerad hela vägen mellan Hagaparken och Sigtuna. Ibland när man villar bort sig i skogen är det bra att ha lite GPS positioner, som man sett ut dagen innan, att gå efter.

Vi passerar Råcksta Gård där friluftsfrämjandet har sin raststuga och serverar kaffe på söndagar. Här vid Råcksta Gård finns ett stort vindskydd som är öppet att användas av alla.

Vi fortsätter vår vandring på Järvafältet och kommer strax ner till Kalkviken och Översjön där många olika scoutföreningar har sina hajk- och övernattningsstugor.

Här träffar vi även på miniorerna från Spångascoutkår som har hyrt Hässelby Scoutkårs stuga. Eftersom vi själva har varit ledare för Hässelby Scoutkår så stannade till och pratade en stund med Spångas ledare och miniorer.

Vi åt lunch och tände en brasa vid Översjön. Det var gott med varm mat i den lite kyliga vårvinden.

Markeringarna för Järvakilen tar slut där Järvafältet slutar. Nu är det åter dags att förlita sig på karta och GPS.

Vi tar ett par cacher i skogen innan Rotebroleden.

Rotebroleden är omgärdad med viltstängsel men vi har tur och hittar en grind i stängslet på båda sidorna.

På andra sidan Rotebroleden så blir det att följa stigen genom skogen för att sedan komma ut på Upplandsleden. Vi följer Upplandsleden de sista kilometrarna fram till Ängsjö.

Titta in på vår hemsida om du vill se fler bilder från vår vandring på leden.

www.traneving.se / Vandra i Stockholm / Järvakilen.

Helena o Thomas

Nätverket Utebildarna

I Helgen 17-18 April drogs nätverket Utebildarna igång,

Fiskeboda var platsen som ligger utanför Julita som ligger utanför Katrineholm.

Vi var 15 personer som träffades i Fiskeboda och lade upp riktlinjerna  för nätverket riktat mot personer som arbetar med olika friluftsaktiviteter.

Det var en härlig blandning av olika friluftsmänniskor allt ifrån Forskare i friluftsliv till Klätterinstruktörer och Kajakinstruktörer.  Det fanns även Teambuildingmänniskor med olika kvalifikationer som te.x Hästar, Ekologi, Ledarskap mm. Det kom människor från Västerbotten, Jämtland, Mellansverige, ja nästan hela Sverige var där.

Några nya ord för Friluftslivet i Sverige och Utebildarna faställdes i samband med fastställande av värderingar, bl.a Härvaro (Kan ni gissa vad det betyder).

Mellan teoripassen såg vi naturligtvis till att vara ute. (Vi hade tänkt att vara ute hela tiden men vädret var inte på vår sida.)

Vi genomförde några Härvaroövningar

samt några Teambuildingövningar

Vi hade tänkt och morgonpaddla med kajak men isen hade inte släppt på Hjälmaren så vi vandrade iväg istället och fick se ett lamm födas

Vad är då Utebildarna?

Utebildarna är ett nätverk av fristående friluftskonsulter som samarbetar för att få ut företag och människor i naturen runt om hela Sverige.

Om du är intresserad, se mer på   www.utebildarna.se

/Thomas

Vi upptäckte Järvakilen våren 2010 och bestämde oss för att försöka vandra hela leden trots att den inte är markerad ännu. Den sträcka som i dagsläget, april 2010, är markerad är sträckningen mellan Rinkeby Hage/Hjulsta och genom hela Järvafältet.

Tyvärr verkar projektet gått lite i stå för projektkartorna har ett par år på nacken och en bro som enligt kartorna är på planeringsstadiet var färdigbyggd redan 2008. En sak de kunde tänkt på när det gäller markeringarna är att vrida den lilla pilen i den riktning man ska gå. Ibland stod stolpen mitt i en korsning och utan karta hade man inte vetat vart man skulle gå eftersom det var rätt långt mellan stolparna.

Starten är vid Stallmästargården och mål är Sigtuna (eller omvänt om man hellre känner för det).

Lördagen den 10 april gick vi sträckan Stallmästargården – Eggeby Gård, Hjulsta (etapp 1 och etapp 2), en sträcka på ungefär 1,3 mil.

Det var en rätt kall och gråmulen dag när vi parkerade bilen vid Starten och Stallmästargården, Stockholm. Till vår hjälp hade vi de projektkartor vi hittat på nätet samt vår GPS med lite olika cacher inlagda vilka skulle ”plockas” på vägen. Det här med de inprogrammerade cacherna visade sig senare bli vår "rädding" genom skogen i Ursvik eftersom det där råder ett myller av stigar och det är svårt att hålla orienteringen i skogen.

Första delen av sträckan Stallis – Överjärva Gård går genom Hagaparken där vi passerade Haga Slott, Koppartälten och Fjärilshuset. Vi plockar ett par cacher i Hagaparken samt äter vår lunch.

Vi fortsätter vår vandring längs med Brunnsviken och går under Bergshamraleden och in mot koloniområdet och Ulriksdal.

Efter Ulriksdal följer vi en skogsväg och passerar på en bro över E4:ran och är så framme vid korsningen mot Överjärva Gård. Enligt projektkartorna så var bron över järnvägen fortfarande i planeringsstadiet och det skulle inte gå att passera genom Överjärva Gård. Tanken var att man skulle följa cykelvägen till vänster en bit och sedan följa en gångväg under järnvägen. Men, eftersom vi kunde se att den planerade bron stod klar och hade varit färdig sedan 2008 så vandrade vi den, enligt projektkartorna, ”nya sträckningen” genom Överjärva Gård.

Efter Överjärva Gård kommer vi så in i Ursvik. Här skall det plockas cacher i skogen!!

Alla cacher är lättplockade men efter ett tag så är inte Helena lika sugen som Thomas på att ”plocka cacher” (det togs totalt 13 stycken denna dag).

Helena stannar vid en bänk och Thomas går upp för berget för att plocka den cach som ligger där. Det är nu våra problem för dagen börjar. Thomas glömmer nämligen att markera koordinaterna i GPS’n när han lämnar Helena mitt i skogen.

Efter sin lyckade ”plockning” uppe på berget har han totalt tappat bort orienteringen och går ner åt fel håll. Helena väntar och väntar men ingen Thomas dyker upp. Tur att mobilen finns!

Efter 30 minuters intensivt letande och irrande omkring på alla små stigar i Ursviks urskog så hittar vi tillslut varandra igen.

Läxa nr 1 är lärd. Thomas skall alltid göra en markering i GPS´n när han sticker iväg på egen hand för att plocka cacher.

Söndagen den 11 april gick vi sträckan Eggeby Gård – Väsby Gård (etapp 3), en sträcka på ungefär 8 km

Starten är vid Eggeby Gård i Hjulsta och slutar vid Väsby Gård.

Det går inte att köra bil fram till Väsby Gård utan vi parkerade en bil vid Bögs Går på Järvafältet, ca. 1 km från Väsby Gård och en bil i Hjulsta.

Enligt den föreslagna sträckningen så skulle vi gå en, enligt oss omväg, för att komma ut på Järvafältet. Vi valde den ”nya sträckningen” vilket gick bra till en början men sedan tog det stopp i och med flygfältet. Vi fick gå genom skogen och passera bakom golfhuset för att sedan igen vara tillbaka ute på den markerade leden.

Solen sken och det var en härlig dag. När det närmade sig lunch tog vi paus i en hage där båda lyckade somna en stund.

Strax innan Väsby Gård passerar vi en våtmark som naturvårdsförvaltningen i Sollentuna återskapat. 
Rastande flyttfåglar har hittat denna oas och redan första året noterades dvärgbeckasin, dubbelbeckasin, gluttsnäppa, grönbena, mindre strandpipare och brushane.

När vi passerat Väsby Gård är det dags för kaffe vid en rastplats. Här tänder vi en eld och dricker vårt kaffe. Solen värmer och livet är så där härligt som det bara kan vara en fin vårdag.

Titta in på vår hemsida om ni vill se fler bilder från vår vandring.

www.traneving.se / Vandra i Stockholm / Järvakilen

Thomas och Helena

Traneving

5 april 2010 - Turskidor på Nipfjället, Idre.

När vi vaknade idag var det strålande sol. Sista dagen på påskhelgen innan vi åker hem. Det måste utnyttjas!

Barnen var lovade sovmorgon och vi stack iväg tidigt upp på Nipfjället. Vi skulle inte ta någon lång tur idag, mer en ”njuta av livet och fjället tur”.

Vi parkerade bilen på Nipfjällets parkering. Det bästa med Nipfjället är att det är så tillgängligt för alla. Man parkerar bilen på kalfjället och sedan är det bara att ge sig ut på tur. Det är inga större höjdskillnader så fjället är verkligen passande för alla.

Vi åkte en väldigt kort bit och tog sikte på en väl iordninggjord solgrop.

Detta är verkligen livet!

Vi njöt av utsikten och tystnaden. Det var inte många som var ute på fjället så här tidigt på förmiddagen. Det var vi och två/tre barnfamiljer där pappan eller mamman drog de små barnen i pulka.

Solen sken och vi packade upp vårt kaffe och mackor.

Tiden går fort när man har det så skönt. Det började närma sig lunch och vi var tvungna att ta farväl av fjället för den här gången.

Väl tillbaka i stugan var det dags att få liv i våra tonåringar, städa stugan, packa bilen och fara tillbaka hem till stress och jobb igen.

Vi längtar redan tillbaka!

Om du vill se fler bilder från vår tur på Nipfjället (Idre) så titta in på vår hemsida:

www.traneving.se / Turskidåkning / Nipfjället

Helena och Thomas

Traneving

Efter all påskmat kändes det bra att äntligen få komma ut på tur på kalfjället.

När vi vaknade på påskdagen var det strålande sol och helt vindstilla. Temperaturen steg sakta men säkert en bra bit över nollan. Perfekt! Vi beslutade oss för att skticka upp till Grövesjöns Fjällstation (från Idre Fjäll) för att där ge oss ut på tur uppe på kalfjället.

Vi bestämde oss för att tura mellan Grövelsjön och Lövåsen och Thomas föräldrar, som var med i bilen upp till fjällstationen, beslutade sig för att åka de preparerade spåren precis invid fjällstationen.

Thomas föräldrar släppte av oss vid Storsätra och vi tog oss 4 km rakt upp på kalfjället. Du som varit där vet nog att det åt öster är brant stigning upp tills man äntligen kommer upp på kalfjället.

Solen sken och svetten lackade men så äntligen försvann alla träd och en vit oas öppnade sig för oss. Det är nu vi kommer på att vi glömt solglasögonen i bilen. Nåja, inte tänker vi åka ner igen för att hämta dem....det får svida lite i ögonen.

Vi möter inte många på vår tur upp över fjället. Den led vi valt upp är fri från skotrar och vi slås av tystnaden som är total.

Vi skidar på och efter ett tag hör vi ljudet av skotrar som far omkring på fjället. Vi kommer att använda oss av en ”kompisled” i 1,5 km för att ta oss fram till Oscarstugan. En kompisled är en led där både skotrar och turskidåkare får åka.

Strax innan Oscarstugan hittar vi en solgrop mitt på fjället som några grävt, använt och lämnat. Perfekt! Vi fixar till hålet lite till och tänder den medhavde veden. Det är mysigt med lite eld och värme! Till lunch äter vi Västerbottenostpaj och rökt makrill som blev över från gårdagens Påskmiddag. Vi sitter ett tag i solgropen och njuter av sol och värme. Detta är livet!

Efter lunchen passerar vi Oscarstugan och beger oss sedan upp längs med den skoterfria leden som går mellan Västra Barfredhågna och Östra Barfredhågna (1022 möh). Åter lugnt och skönt. Här mötte vi lite fler som var ute på tur. Solen sken rakt i ansiktet så när vi kom hem på kvällen hade huden fått en röd ton som senare övergick till brunt.

Väl framme i Lövåsen blev vi upphämtade av Thomas föräldrar som hade haft det bra i de preparerade spåren runt fjällstationen samt njutit av solen och lunchen i en solgrop vid sjön.

Om ni vill se fler bilder från vår tur på fjället så titta in på vår hemida www.traneving.se

http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=612

/Helena och Thomas

Vi var väldigt sugna på att vandra men det var ju fortfarande massor av snö ute i naturen.

Vi måste hitta något ställe som inte hade alldeles för mycket pulssnö.

Vi hittade Långsjön Runt , på gränsen till Tyresta Nationalpark mellan Tyresö och Haninge kommun.

Vandringen var en blandning av glest villaområde och urskog. Lite halkande och pulsande i urskogen men det var det värt.

Vi tog lunch mitt i villaområdet, fast det syntes inte att det var det,

Jättefint ställe. Här tog vi även en Geocache.

Vi kom sedan till urskogen och gränsen till Tyresta Nationalpark.

Här träffade vi på en strömstare som fiskade i vattnet.

En kafferast på andra sidan Långsjön innan vi kom tillbaka till Gudö å

Hit kommer vi tillbaka med Havskajaken i sommar. Det går nämligen en paddelled här mellan Drevviken och havet.

Se alla bilder från vadnringen på vår hemsida

www.traneving.se Vandra i Stockholm / Tyresta Nationalpark / Långsjön runt

Direktlänk http://www.traneving.se/index.php?tbl_menuID=611

Helena åkte till Malmö. Vad kunde jag tänkas hitta på då (Thomas)

Lite Geocaching denna dag vore inte fel. Hade inte tagit en enda cache sen nyårsveckan. Inte så lätt i snön men jag gör ett försök.

Lämnade Helena på Arlanda tidigt på morgonen och började (där ute) på Arlanda leta efter cacher. Hittade 5 st cacher där. 2 st. som jag hittade Travel Bugs i som egentligen ville flyga utomlands men som jag flyttar någon annanstans.

En Travel Bug var en docka som hade rest ända från Canada. (En Travel Bug är en figur med en bricka på som får sin egen hemsida och kan registreras från cache till cache över hela världen).

Jag lade i några Geocoins som jag fått med mig från Idre. ( Ett Geocoin fungerar ungefär som Travel Bugs men är ett mynt med ett registreringsnummer på )

Jag hittade mindre cacher vid Jumbo Hostel

Sen skulle jag ta en sista cache trodde jag En Mystery Cache (En Mystery Cache har en gåta för att kunna ta sig fram till cachen) , men jag hade listat ut gåtan fel och hamnade i djupsnö ute i skogen där jag tappade GPS:en som försvann i snön. JAg letade en timme. Ge inte upp tänkte jag och till slut var den där en bit under snön där det inte fanns nån cache.

Åkte hem och värmde mig och for ut igen för att ta några cacher till samtidigt som jag hade några ärenden i Vällingby.

Tog en Multicache (En Multicache är en cach som man får gå flera steg för att hitta nästa steg och eventuellt nästa och till sist cachen) och fick går runt hela Vällingby centrum innan jag kom fram till cachen.

Sedan en Nanocache (En nanocache är en miniminicache som är lika stor som toppen av en lillnagel) med roliga statyer omkring

Tre stycken hann jag med Totalt 8 cacher denna dag.

Thomas

Se mer bilder om cacherna på vår hemsida

www.traneving.se under Geocaching / Cache no 163 - 170

Söndagen den 14 mars åkte vi till Tyresta Nationalpark för att åka turskidor. Efter lite navigeringsfel på väg från Stockholm parkerade vi tillslut bilen vid Naturum i Nationalparken.

Vi gick in på Naturum för att fråga efter skidsår osv. Vi köpte som tur var en karta för 10,- eftersom det visade sig att guiden på Naturum inte hade gått någon sträcka eller åkt någon tur i nationalparken. Inte speciellt bra!! Nå ja. Vi fick köpt en karta och blev feldirigerad till ett spår som enligt guiden skulle gå ända fram till Årsjön. Helt fel. Vi hamnade på spåret som hette Antikrundan och var 3 km långt.

Efter härlig skidåkning i skogen i 3 km var vi helt plötsligt tillbaka på ruta 1.

Nåja, tur att vi har varit här förut och att vi hade inhandlat en karta. Vi tog Barnvagnsslingan mot Bylsjön så att vi i alla fall visste vart vi var.

Vi fegade och vågade inte följa skidspåret över Bylsjön. Tyvärr knatade och kanade vi vägen upp för backen, förbi grillplatsen. Som tur var hade vi på vägen tillbaka insett att sjön verkligen ännu så länge håller för en skidtur.

Thomas tyckte att vi skulle följa Sörmlandsleden mot Årsjön men Helena ville att vi skulle försöka följa det skidspår som faktiskt var utsatt på den karta vi köpt. Spåret löpte längs med skogsvägen mot Årjön. Valet av skogsvägen visade sig vara ett bra beslut. Här var det fint spårat! Nu var det helt underbara spår ända fram till sjön. Vi tvekade lite innan vi vågade oss ut på sjön mot vidskyddet. Inga problem! Det var säkert och bottenfruset i sjön.

Framme vid vindskyddet, Årsjön, var vi inte ensamma. Här satt det ett par med ett litet barn som sov. De begav sig däremot av från vindskyddet när deras barn vaknat, precis efter vi kommit fram.

Vi hämtade ved i vedlåren en bit bort, la ut vårt liggunderlag och tände en eld i solen. Ohhhh, vad härligt. Vilken påskkänsla.

Vi värmde en indisk gryta på stormköket och njöt av solen. Gud vad härligt! Vad vi har väntat på detta! Det är det här vädret man väntar på hela vintern.

1+, snö, skidor, sol, eld, ett liggunderlag, bra mat, kaffe och härig utsikt. Vad mer kan man begära??!!!

Här satt vi i 2 timmar och njöt. Thomas till och med somnade en stund i Helenas knä här på liggunderlaget.

När klockan närmade sig 15.00 började vi packa ihop. Precis då kom två killar i 20 år åldern som vi erbjöd att ta över elden. De blev överlyckliga!

Färden tillbaka mot bilen gick åt andra hållet längs med Barnvagnsslingan. Det var is och åter is. Nästan som att åka skidor i en rodelbana. Det var höga vallar och det gick fort i nerförsbackarna. Bara att försöka hålla balansen så mycket det gick. Thomas ramlade framstupa två gånger…..Helena som kom efter klarade sig bra eftersom hon såg vart det var isigt…….

En jätte härlig tur som vi varmt kan rekommendera.

Om ni vill se fler bilder från vår tur i Tyresta Nationalpark kan ni titta in på vår hemsida

www.traneving.se / Turskidåkning / Tyresta Nationalpark.

/Helena och Thomas

Thomas spenderade fredag eftermiddag på vildmarksmässan. Han strosade runt och knöt lite kontakter. Bland annat fick han en trevlig pratstund med Fredrik Sträng. Thomas lyssnade också på Fredriks föredrag om K2 och tragedin som utspelade sig där när så många människor omkom.

Helena lagade mat tillsammans med Primus och Outdoor Academy. Det blev en god och väldigt lättlagad mexikans rätt baserad på kassler, tacobröd, grönsaker och ost.

Vi tittade en stund på Anders Falk som skulle springa oavbrutet i 10 timmar som uppvärmning inför ett maraton. När vi var där hade han bara 1,5 timme kvar. Vilken kille, han var inte ens anfådd när han pratade. Tänk om man hade den kondisen!

Vi bytte också några ord med killarna som vann priset Årets Äventyr 2010. Deras äventyr var att bestiga alla nordens toppar (Danmark, Finland, Sverige, Norge, Island, Grönland). Danmarks högsta topp lär inte bli svår att bestiga med sina 180 m.ö.h.

En rolig och innehållsrik dag som avslutades med Melodifestivalen framför TV:n.

/Helena och Thomas

www.traneving.se