Traneving Friluftsblogg

Så har vi avverkar ännu en helt underbar vecka i vår stuga på Idre Fjäll.

Denna gång delade vår familj boende med Anna och Johan + deras barn. I vår andra stuga bodde Thomas syster med familj + Johans syster med familj.

Vi var ett stort gäng vilket gjorde att alla alltid hade någon att åka skidor med.

Under veckan hyrdes en badtunna in. Männen i familjerna inrättade en egen afterski-lounge bredvid tunnan. De gjorde det till sitt onsdagseftermiddagsnöje att elda tunnan, dricka en och annan pilsner och byta sida på ljugarbänken.

Det blev några åk i Idres brantaste backe, Chocken. En rolig backe som hela familjen gillar. Man får det där härliga suget i magen som man annars bara får i alperna och andra liknande lite brantare backar. We like!

Fredagen avslutades sedvanligt med den vanliga familjetävlingen. Vanligtvis tävlar vi alltid släkten Hyensjö mot släkten Traneving. Men i år blandades vi huller om buller. Just nu pågår funderingar över hur vi ska göra med vandringspriset. Tonåringarna i familjen klurar och lär komma med en lösning.

/Helena och Thomas

www.traneving.se

På lördagen tog vi oss med Långfärdsskridsko från Kungsängen till Kairobadet. Perfekt svart is så att man såg vattnet 20 cm ner. Väldigt lite sprickor . Bättre kunde det inte vara.

Jo förresten Det kunde faktiskt bli bättre Dagen efter på söndagen var det strålande sol och blå himmel och några minusgrader.

Många fiskare fanns ute på isen

Innan vi startade åt vi lunch i Sigtuna centrum.

Det vimlade av skridskoåkare i hela staden. På lunchrestaurangen var det majoritet av skridskoåkare.

Vi kom iväg med skridskorna i solskenet. och njöt av bra is och sol.

Vi stannade för att fika 2 gånger.

En underbar skridskohelg

Se mer bilder och bekrivningar på www.traneving.se under

Långfärdsskridsko / Vikingaslingan / Kairo-Kungsängen samt Erikssund - Sigtuna

Thomas & Helena

På självaste alla hjärtansdag den 14/2 2010 åkte vi Vikingarännet Kortis som i år var 30 km lång och slutade i centrala Stockholm, Rålambshovsparken . Normal sträcka på Kortisen är 20 km eftersom det ”normala” vintrar inte brukar vara fruset längre än till Hässelby.

Eftersom vi redan åkt övriga delar av Vikingaslingan tyckte vi att det var extra kul att få åka denna sträcka av Vikingarännet.

Vi startade vår tur från Kungsängen kl. 12.30 på jätte fin is.Från Görvälns vattenverk var banan krävande och det var gott om vatten på isen i ca 30 där det bildades en liten kö på den vall som arrangörerna byggt upp för att vi åkare skulle kunna passera. Tyvärr blev några män lite för tävlingsinriktade när det krävdes att alla skulle hjälpas åt och gå på led. Helena blev nästan knuffad omkull av en man som ansåg sig gå lite fortare i ledet.

Från Görvälns vattenverk och ända fram till Rålambshovsparken hade man mycket användning för sina stavar och vi hade båda känning i magmusklerna när vi gick i mål strax efter 16.00.

Efter vätskepaus och två goda äggmackor, som ett par män faktiskt ville betala dyrt för, vid landpassagen i Hässelby gav vi oss vidare på sträckan mot Rålambsholvsparken och Stockholm.

Stort tack till arrangörerna som jobbat så fantastiskt med denna naturis som i år var sällsynt svårplogad i sin sista del.

1 vecka innan loppet mätte isen ca 20 cm och ovanpå det på stora ytor med minst 10 cm vatten och snöslask, ovanpå det ca 2 cm snöis och ovanpå det 5-20 cm delvis drivad snö. Dessutom hade allmänheten promenerat i banan och orsakat både djupa fotspår och tillpackad snö. Att överhuvudtaget få till en bana, vilket arrangörerna fick, vittnar om professionella plogare.

Om ni vill se fler bilder från Vikingarännet så titta in på vår hemsida www.traneving.se

/Helena och Thomas

Har varit ute och testat Pannlampan, PrimeLite Race, vi fick tidigare i vinter från Primus.

Kan varmt rekommendera! Den har tre olika starka ljus och längsta räckvidd är 125 meter. Perfekt när man vill ut i naturen nu när det är så mörkt.

Extra bra är att batterierna ligger i en dosa som man kan ha i fickan, mao. räcke...r batterierna längre när de håller värmen i fickan.

/Helena och Thomas

Vi har fått ett nytt kök att testa från våra vänner hos Primus!

Köket heter EtaPower EF och ska vara effektivt och bränslesnålt. Köket levererades med brännarfot, vindskydd och en 2,1 EtaPower kastrull med värmeväxlare, stekpanna, handtag, graderad skål i plast samt en förvaringsbag som även kan användas för att isolera kastrullen.

Vid första anblick kan vi konstatera att detta troligtvis är ett kök som kommer att bli en ny favorit. Gillar helt klart den stadiga foten!

Ska bli spännande att testa!

Återkommer snart med mer rapport!

/Helena och Thomas

Det är bara att erkänna, vi är fast i skridskoträsket!!! Längdskidorna står och samlar damm i förrådet och vi pratar bara skridskor, isar och bästa turen.

Söndagen den 31/1 tog vi en lååång härlig söndagsfrukost. Sen fastnade vi  framför TV'n för att kolla in när Anja  genomförde sitt åk. Detta i sin tur innebar att vi kom iväg hemifrån först efter lunch och att ryggsäcken endast behövde  packas med kaffe och gott tilltugg.

Det var inte speciellt kallt, bara ca. -4 grader och vädret hyfsat. Vi bestämde oss för att köra till Görvälns Slott i Järfälla för att åka långfärdsskridskor på vikingaslingan, sträckan Bruket-Kungsängen-Bruket.

Här vid Görvälns Slott har vi varit många gånger förrut. Barnen åker ofta slalom i vår lokala skidbacke, Bruket, och vi har vandrat förbi här när vi gått Upplandsleden (Stockholmsdelen).

Görvälns Slott ligger i Görvälns naturreservat vid Mälaren i Järfälla ett par kilometer från Jakobsbergs Centrum. Om man saknar bil så är det en ca 40 minuters stärkande promenad sträckan Jakobsbergs station - Görvälns Slott.

Isen sträckan Bruket - Kungsängen var åkbar men det hade varit bra med en extra plogning. 

Väl framme vid Kungsängen är det dags att plocka av sig skridskorna för att gå en bit till andra sidan ön där Vikingaslingan fortsätter mot Uppsala. Här valde vi att vända dagens tur. Men, innan vi vände passade vi på att dricka lite kaffe och prata lite med andra skridskofantaster.

Titta gärna in på vår hemsida om du vill se fler bilder från vår tur på isen.

www.traneving.se / Långfärdsskridskor / Vikingaslingan

/Helena och Thomas

Den 24 januari bestämde vi oss för att åka långfärdsskridskor på Brunnsviken.

Det var bara -4 grader ute och solen sken. Perfekt för en tur på isen!

Vi parkerade bilen vid Haga Forum vilket i sig var ett äventyr eftersom det var många med oss som letade parkeringsplats. Redan här skulle vi ha anat oråd!

Det märks att Brunnsviken är Stockholms centralas belägna plogade sjö. Det var många som ville åka skridskor på isen och många fler som ville ta sin söndagspromenad där. Isen och sjön hade förvandlats till värsta jippot med korvförsäljning, söndagsflanerare i höga skor och barn i barnvagnar.

Vi tog två varv på isen, som var OK, för motionens skull. För trångt och för många på promenad med barnvagnar. Det var lite bättre i andra änden av sjön, många av de som promenerade orkade inte gå hela slingan på 6 km utan vände på hälften.

Solna stad plogar Brunnsviken för att möjliggöra skridskoåkning, promenader och ibland även skidåkning på isarna. Isarna plogas regelbundet under perioden mellan jullov och sportlov.

På Brunnsviken plogas en bana på cirka 6 kilometer runt viken. Lämpliga startpunkter är bryggorna vid Kafé Sjöstugan, Stallmästargården och Frösundavik. Mellan Ålkistan och Haga båtklubb är isen extra svag.

Istjocklek och plogning på Brunnsviken

Mätningar gjordes fredag 29 januari på följande sex platser och varierade då mellan 23-28 cm.:

27 cm - Vid Haga Forum

25 cm - Vid Bellevueparkens norra spets

25 cm - Nedanför Ekotemplet

25 cm - Nedanför Haga slott

23 cm - Utanför Polska udden

28 cm - Utanför Kafé Sjöstugan

Om du vill se fler bilder från vår tur på Brunnsviken så titta in på vår hemsida

www.traneving.se

/Helena och Thomas

Vid sjökanten har Norrvikens IP uthyrning av skor och långfärdsskridskor och man betalar hyra per timme. Ett jätte bra alternativ för den som vill prova på att åka innan man köper egna skor och skridskor. Telefonnr till uthyrningen är 08-965879 (Sollentuna Kommun/Idrott Sollentuna).

Den plogade banan är 14 km lång och i väldigt bra skick. Det finns några rätt stora sprickor så det gällde att ha uppsikt på isen så man inte står på näsan. Det finns försäljning av korv vid start och när man kört halva sträckan, i andra änden av sjön. Vi köpte 2 st cola eftersom vi glömt att ta med vätska. Kaffe hade vi packat ner men halvvägs blev vi akut törstiga.

I Norrviken finns det ett par fina platser där man kan inta sin fika! Vi tog en väl behövlig kaffepaus.

Från Norrviken kan man ta sig vidare till uppåt till Vallentunasjön. Man kan också åka vidare söderut till Edsviken och Brunnsviken. Om man vill åka samma sträcka som Krogrännet, 3 mil, så skall man börja på Vallentunasjön åka vidare till Norrviken, Edsviken och Brunnsviken.

Titta in på vår hemsida om ni vill se fler bilder från vår tur på Norrviken.

www.traneving.se / Långfärdsskridskor / Norrviken

/Thomas och Helena Traneving

Idag, söndagen den 17 januari, var det dags för årets första tur på Långfärdsskridskor. Vi tog bilen till Norra Edsviken som har en plogad bana som är 8,1 km lång. Eftersom detta var årets premiärtur så tyckte vi att sträckan verkade perfekt. 

När vi vaknade var det -4 grader kallt med bra förutsättningarna för att få en härlig dag på isen. Snabbt kokades kaffe och matsäck fixades.

Vi parkerade bilen vid Sollentuna IP precis i kant med norra Edsviken.

Det blåste rätt bra när vi kom ut på Edsviken så hela första sträcken avverkades i rätt kraftig motvind.

Sollentuna Scoutkår hade korvförsäljning mitt på isen. De hade satt upp tre stora banderoller som fick fungera som vindskydd när vi intog vår lunch. Som du ser nedan var vi rätt många som sökte skydd från vinden när det var dags för lunch.

Vi åkte hela stäckan ner i viken där det går en extra slinga för dem som vill åka bort mot Ulriksdalsslott.

Turen tillbaka var bara ren njutning. Kraftig vind i ryggen gjorde att man inte behövde anstränga sig alls för att komma framåt.

Vi spelade in en liten film från vår tur på isen :)

http://www.youtube.com/watch?v=xU5Mh26vgyQ

Om du vill se fler bilder från vår tur på isen så titta in på vår hemsida.

www.traneving.se / Långfärdsskridskor / Edsviken Sollentuna.

/Thomas och Helena

Veckan på fjället var kall med en temperatur som pendlade mellan -12 och -19. Trots den låga temperaturen så blev det många åk i backarna och minst en tur per dag i längdspåren. Det var bara att packa på sig så mycket kläder som möjligt under jackan och skidbyxorna och linda in ansiktet med rånarluva, mössa och halsduk.

När det var dags för fotografering skulle man egentligen ha kunnat knökat ihop vilka människor som helst på fjället och tagit foto på. Man kände ändå inte igen någon eftersom alla var lika mumieinlindade. Det var bara att samla rätt antal människor och knäppa.

Till årets nyårsvecka hade vi bjudit med våra vänner Gigi och Mats med familj. Sist familjerna åkte skidor tillsammans var 1999. Att det gått 10 år sedan sist märks väl mest på barnen som nu är tonåringar.

Sixten o Amanda 3,5 år gamla, 1999.

Sixten o Amanda snart 13,5 år gamla, 2009.

Våra tonåringar for iväg för sig själva hela veckan och vi vuxna fick faktiskt åka tillsammans hela tiden. Jätte skoj! Hela gänget samlades ihop kl. 14.30 på cafét i Ostbackarna. Då drack de vuxna Glühweine och barnen fick varmchoklad med vispgrädde. En tradition som varken unga eller gamla ville rucka en tum på. Sen var det bara att hinna med sista åket upp kl. 15.00 och bege sig mot stugan för ännu mer mys och umgänge.

Mats, Gigi och Thomas med en god Glühweine.

Finns det något mer vackert och magiskt än att stå på verandan och blicka ut över fjället och ner över dalen och se fyrverkerierna spraka på himlen.

Nytt för i år var alla ljuslyktor som sändes upp mot stjärnhimlen. De var nästan mer magiska än alla fyrverkerierna. Kan det ha varit en hälsning som sändes upp till någon avliden släkting??

Om du vill se mer bilder från Idre kan du titta in på vår hemsida www.traneving.se

/Helena och Thomas

Det är något magiskt med Hellasgården i december. Det andas jul över hela anläggningen och det är nog detta som gör att vi så gärna åker hit och vandrar i december.

Den 6/12, andra advent, styrde vi åter bilen mot Hellasgården. Helena har haft väldigt mycket att göra på jobbet under hela hösten plus att julstressen gör sig påmind och därför valde vi att gå en kortare dagstur på 5 km, nämligen Dammsjön Runt. Turen var lite väl mycket promenadstråk för oss som gillar när det är mer vildmark när vi är ute och går.

Den 13/12 styrde vi ännu en gång bilen mot Hellasgården för att gå den mer vildmarksbetonade leden Ulvsjön Runt på 5,5 km

Det var härligt vinterväder i luften och solen passade faktiskt på att titta fram under hela 30 minuter precis när vi tände vår brasa och njöt av vårt kaffe och utsikten över sjön.

Sörmlandsleden passerar precis vid Ulvsjön och när vi satt där och njöt av vårt kaffe blev vi jätte sugna på att gå om de första etapperna av leden. Det är ju trots allt ett par år sedan vi gick starten på Sörmlandsleden. Planer började smidas och tankar tog forma och antagligen kommer vi att gå de bästa etapperna av leden under våren och sommaren.

Denna gång passade vi på att ta 3 st cacher som låg strategiskt utlagda längs med leden.

Titta in på vår hemsida om du vill se bilder från våra vandringar

www.traneving.se / Vandra i Stockholm / Nackareservatet

/Thomas och Helena

Söndagen den 1/12 vandrade vi Blå Spåret i Nacka från Hellasgården till Tattby Station. En skön promenad på 10 km genom härliga skogar och över hällmarker.

Blå spåret tillhör en av landets äldsta vandringsleder med i stort sett oförändrad sträckning sedan början av 20-talet.

Strax efter vår start i Hellasgården passerade vi en annorlunda offer- eller minnesplats. Någon hade skapat sin egen minneslund och vi stannade till en stund för att beskåda alla namn som man skrivit in på porslinsskärvor. Tur att vi passerade när det var ljust för det var mycket hokuspokus över stället.

Vid Äventyrsbanan var det full aktivitet. En skolklass samt föräldrar var på plats och grillade korv samt klättrade omkring högt upp i trädtopparna. Väl framme vid Knipträsket var det dags att inta vår adventslunch bestående av julskinka, korv, köttbullar, potatis och rödkål.

När vi är på väg ner mot sjön hör vi någon som ropar: - Är det Tranevingarna som kommer? Jodå, det var vi som kom släntrandes ner mot sjön och fick detta trevliga mottagande av Tom och Lasse som själva hade passat på att ta en paus vid sjön. Tom och Lasse berättade att de brukar cykla MTB här på leden och bjöd på kaka och trevligt sällskap innan det var dags för dem att ge sig av mot Hellasgården.

Tom och Lasse – Tack för kakorna och hoppas att det löse sig med er ryggsäck som gav vika precis innan avfärd!

Sista biten innan Tattby Station fick vi tillfälle att prova våra nya pannlampor. Roligt med orientering i mörker och vi är väldigt nöjda med hur bra sikt vi fick i mörkret med pannlamporna.

För den som vill kan man titta in på vår hemsida, www.traneving.se / Vandra i Stockholm / Nacka / Blå Spåret, för att se fler bilder från vår vandring.

Helena och Thomas

Lördagen den 14 november vandrade vi Muskan Runt i Ösmo. En vandring på 8,5 km som sträcker sig längs med Sörmlandsleden etapp 5:2.

Beskrivningen börjar vid den södra ändan av Muskan, först på östra sidan och norrut, sedan på västra sidan och söderut. 
Leden är gemensam med etapp 5:2 under den första delen av sträckningen. 

Den nästan tre km långa sjön Muskan, som vi vandrade runt, var en insjö redan under yngre stenåldern och dess vattennivå har sedan gammalt varit någorlunda oförändrad. Sjön är sedan 1973 reglerad av en dammbyggnad till mellan 23,3 och 25,5 meters nivå över havsytan och dess vatten rinner genom Muskån mot öster i åkerlandskapet så småningom ut i Östersjön vid Hammersta Säteri.

Platsen för den årliga "Majbrasan" i Ösmo villasamhälle och södra badplatsen utgör utgångspunkten.

Vandringen fortsätter på strandstigen utefter östra sidan av Muskan och passerar Storholmen och Mariaholmen, de två största holmarna.

Vi intar vår lunch vid skärmskyddet som står i slänten på östra sidan med kvällssol och eldstad för frusna vandrare samt för övernattning. Mitt emot har vi vacker utsikt mot Körunda Herrgård och Golfhotellet som vi sedan kommer att passera på sjöns västsida.

Vi lämnar nu Sörmlandsledens etapp 5:2 och går rakt fram på den orange/blåmarkerade leden utefter strandstigen och passerar den norra badplatsen vid sjön.

Ganska snart kommer vi fram till ett Järnåldershus. En rekonstruktion av "Viking Tostes" järnåldersbosättning har uppförts. Där kan man uppleva hur man levde under den yngre järnåldern. Järnåldershuset är öppet söndagar under sommartid.

Vi passar på att ta en sista fika innan vi kommer fram till utgångspunkten vid badplatsen vid södra ändan av Muskan och Sörmlands-leden, etapp 5:2.

Läs mer om vår vandring på www.traneving.se

Sörmlandsleden / Etapp 5 / Muskan Runt

Helena och Thomas

Såg precis den här artikeln, daterad 21 november 2009. Kan bara ännu en gång konstatera att GPS med friluftskarta kan, i allvarliga situationer, bli skillnaden mellan liv och död.

Ett par gick på lördagen vilse och trampade ner sig i ett kärr i Tyresta nationalpark i Haninge söder om Stockholm. De slog larm själva via mobiltelefon vid 16-tiden.
Paret, som är i 25-30-årsåldern, kunde lokaliseras vid 17.30-tiden sedan man pejlat signalerna från deras mobiltelefon. En helikopter skickades för att vinscha upp dem då terrängen var oländig, men hjälp på marken hann fram först.
-Det var poliser på en fyrhjuling som tog sig fram till platsen, säger Christina Johansson, pressansvarig vid Stockholmspolisen, till TT. De båda satt fast till midjan i kärret. De kunde röra sig men inte ta sig upp.
-Poliserna lyckades dra upp paret. De mådde ganska bra men frös om fötterna, säger Christina Johansson.

Läste en annan historia om två kvinnor som överraskats av en snöstorm på sin väg mot en stuga i fjällen. Ovetandes om att de endast var 200 meter från stugan slog de upp sin vindsäck och kröp ner i sovsäckarna. De hittades döda dagen efter. Samtidigt hade en annan grupp på 6 personer också drabbats av snöstormen påväg mot samma stuga. De hade en välorganiserad ledare med sig utrustad med GPS som hade kordinaterna för stugan inmatade. Samtidigt som de två kvinnorna dog utanför stugan drack det andra gänget vin och mådde gott, endast 200 meter från de två nödställda.

En liten tankeställare så här i höstmörkret.

Helena och Thomas

Albysjön Runt, Tyresö

Lördagen den 7 november 2009 vandrade vi Albysjön runt i Tyresö.

Vi startade vår vandring vid Alby Friluftsgård och irrade faktiskt omkring ett tag innan vi insåg att denna led inte är markerad. Trist att inte Tyresö kommun markerat ut leden nu när det finns en så fin karta att ladda ner. Detta sänker betyget av leden ordentligt eftersom vi lyckades gå vilse ett par gånger då stigen inte var speciellt vältrampad och löv täckte den lilla stig som fanns.

Leden är 8,6 kilometer lång och går en del längs med Sörmlandsleden. Albysjön ingår i Tyresåns sjösystem. 
Tyvärr finns det inga vindskydd längs med leden men vi hittade en fin rastplats strax innan Råkstabadet.

Totalt gick vi fel 3 gånger. En gång slutade vår stig vid en klippkant. Helena klättrade uppåt och Thomas fortsatte längs med sjön. Det slutade med att Thomas fick "skaka galler".

En gång gick vi rejält vilse och då var det tur att vi hade vår GPS och friluftskarta med oss. Annars hade vi irrat runt i Tyresöskogarna ännu........

Läs mer och titta på bilder från vår vandring på www.traneving.se

Vandra i Stockholm / Albysjön Runt

/Helena och Thomas

I torsdag var vi VIP inbjudna, tillsammans med 6 andra, att besöka Primus kontor i Solna. Kvällen bjöd på ett unikt tillfälle att träffa andra likasinnade och bygga på vårt nätverk innom vårt favoritområde, friluftsliv.

Vi fick chansen att träffa de anställda hos Primus och höra dem berätta och beskriva sina produkter. Kvällen inleddes med att Annika, marknadsansvarig, berättade om Primus historia. Efter det tog Urban, teknisk chef, över och berättade hur det går till att ta fram en produkt, från idé till färdig vara. Vi blev även lovade en liten tur ner till labbet för att lite senare under kvällen själva kunna labba.

Sedan var det dags för Primus produkt chef, Niklas, och försäljningschef, Joachim, att hålla sin dragning. Vi fick berättat om Primus olika produkter. Vi fick klämma och känna på gamla, väl beprövade produkter men också äran att vara bland de första att prova deras nya brännare, Express Spider. Här är en länk till Youtube där Express Spider demonstreras (lyckades inte klistra in filmen direkt i bloggen).

http://www.youtube.com/watch?v=pBOrkckE1cQ

Express Spider verkar mycket bra. Liten, smidig och stadig och får lätt plats i ytterfickan på ryggsäcken. Den är mycket staidgare än de andra tidigare brännarna och tillsammans med Primus kastruller som centrerar värmen mot mitten så verkar detta som vårt kommande favoritkök.

Efter demonstrationen från Joachim och Niklas var det dags för oss att bege oss ner till labbet i källaren. Det var nu vi skulle få leka och labba själva. Nu skulle kvällsfikat fixas på Express Spider.

Äppelkaka med vaniljsås och kokkaffe stod på menyn. Thomas och jag fördelade oss som vanligt.....Helena lagade maten och Thomas fotograferade. Onödigt att bryta våra invanda rutiner för att vi var "bland folk".  Det blev en del skratt under "labbningen" eftersom inte en enda äppelkaka var lik någon annan. Men, antar att alla smakade lika gott trots det varierande utseendet.

Äppelkakan bestod av äppelbitar i skivor, smör, socker, kanel och krossade digestivekex. Vaniljsåsen skakades till lagom konsistens i en plastpåse innan allt intogs i Primus jätte läckra nya kåsor som en dansk designer tagit fram.

Helena gillade de små praktiska och färgglada kåsorna med kopp, skål och bestick i ett. Man behöver lite extra flärd och färg när man är ute på tur. Det är sådana här små detaljer som gör friluftslivet lite extra roligt. Skall absoulut och använda dessa nästa gång vi är ute på tur.

Efter labbningen började kvällen närma sig sitt slut. Det var dags för samtliga att bege sig upp från källaren till Primus kontor. Alla skulle in i de två hissarna. Lite kaos eftersom hissarna signalerade att de var överbelastade. Men, eftersom det var ett gäng som var vana vid att lösa problem så löstes allt till det bästa trots att en hiss stannade lite kort på vägen upp (ingen panik i detta lugna och coola gäng).

Vi tackade Primus för en jätte intressant och inspirerande kväll och begav oss hemmåt. Timmen började bli sen och det var dags att samla ihop gänget där hemma för att få dem i säng......eller det var väl mest vår Amanda som skulle i säng. De andra var vi tvungna att få hem över huvud taget eftersom de sett chansen att hålla sig ute så länge som möjligt när inte vi var hemma.

Nu ska vi testa de nya grejerna på söndag. Återkommer

/Helena och Thomas

Se mer från våra vandringar på www.traneving.se

På vår hemsida gav vi ju förra rundan Betyg 5 vilket är väldigt sällsynt, so back to Paradise. Denna gång blev det en 4:a men det är ju även det helt OK.

Vi kom lite tidigare än vandligt (Vilket är ovanligt) så vi gick åt andra hållet så vi äta lunch precis innan vi kom till mål.

Vilken natur vi fick Vi förstår att detta är ett naturreservat, och namnet är bra. Paradiset.

Över berg, djupa dalar och fin natur, tillbaka till Trehörningen. En av våra bästa rastplatser hittills. Samma som förra helgen

Detta var tredje gången vi kom hit. Första gången för tre år sedan på Sörmlandsleden. Men vad gör vi nu Nu har vi ingen mer led här att gå?

Se mer på vår hemsida

www.traneving.se / Vandra i Stockholm / Paradiset / Brinkslingan

Thomas & Helena

Lördagen den 24 oktober 2009 beslutade vi oss för att åter bege oss till Paradisets Naturreservat i Huddinge. Denna dag var en gråmulen dag men temperaturen höll sig trots allt runt +8 grader.

Vi började med att vandra läns med Sameslingan som är 5 km lång för att sedan vandra vidare längs med Tornbergsslingan som är 6 km lång. En lagom lång vandring på totalt ca. 1 mil.

Knappt en kilometer efter starten från Paradiset kommer man till sjön Trehörningen. Vid denna sjö finns det flera fina rastställen, några av dem med iordningställda grillplatser. Vi beslutade oss för att äta dagens lunch vid vindskyddet.

Vid Trehörningen finns även en liten timrad loftkoja ("Ugglekojan") där man kan ta skydd för regn eller övernatta. Kojan är försedd med en liten kamin. Det är fritt fram att övernatta i Ugglekojan. Det är som när man tältar - fri övernattning enstaka dygn. Ingen bokning - den som kommer först, får först plats. Ingen avgift heller, men lämna kojan och rastplatsen rena och fina efter dig. Den dag vi var där hade ett ungt par bott över i kojan.

Efter en dryg kilometers vandring kommer vi fram till Långsjöns västra strand. Även här finns det ett skärmskydd med grillplats. Vedförrådet passerar man cirka 250 meter innan man kommer fram till sjön och grillplatsen så ta med dig ved om du tänker elda. 

Efter cirka en kilometers vandring från Långsjön på en skogstig kommer man fram till "Orrkojan". Orrkojan har 4ra sängplaster men ingen kamin i stugan. Eldplats finns det utanför.

Här går Sameslingan tillbaka till Paradiset men vi fortsatte vår vandring längs med Tornbergsslingan. En vandring på ytterligare 5 km. Efter ca. 1 km från Orrkojan kommer man fram till Tornberget. Det finns numera inget torn vid Tornberget. Det har varit tal om att bygga ett utsiktstorn samt en rastplats på den platsen, men som det är nu, finns det inget sådant där. Någon som inte känner området kan faktiskt råka passera hela platsen utan att ens veta att man var på Södertörns högsta punkt, 111 meter över havet. 

Från Tornberget är det drygt 3,5 kilometer tillbaka till Paradiset.

Väl framme i Paradiset tände vi dagens andra eld vid vindskyddet. Nu började det regna men vi hade det varmt och mysigt under tak och framför elden.

Läs mer om vår vandring på vår hemsida www.traneving.se

Vandra i Stockholm - Paradiset

Helena och Thomas

Britt (Thomas mamma) fyllde år i Maj och fick då som present en tur på hästryggen. Hon skulle med andra ord varit med vid den tur som gjorde här i Maj men var då skadad i sitt knä. Den gången red vi norra turen (finns dokumenterad här på vår hemsida). 
Nu var det äntligen dags för Britt att få rida igen, 25 år sedan sist.

När vi vaknade på morgonen visade termometern på -1 grader. Kallt men solen sken och bättre höstväder kan man inte önska sig.

När vi kom fram till Tivedens Skogsridning strax utanför Tived stod våra hästar redan framme. Det borstades och sadlades för fullt.

Britt fick sig tilldelad trygga och lugna Boson (samma häst som Jeppe fick rida förra gången vi var här). Boson är en riktig gentleman som gör allt för att hjälpa sin ryttare.

Thomas fick rida Mumin. En häst som inte gillar att bli blöt och kladdig om hovarna. Mumin tar gärna långa omvägar när han ser att det ser väldigt geggigt och kladdigt ut. När han sedan märker att Thomas inte är en så van ryttare bestämmer han sig för att ta riktigt långa omvägar för att slippa gegga.

Helena fick rida mysige, unge herr Isac. En söt och gosig ung liten kille som är väldigt duktig på att lyssna på sin ryttare. Efter ett tag får Helena och Isac så bra kontakt att Isac börjar svara lite grymtande och mumlande på vare beröm och instruktion. 

Den tur vi fick rida idag kallar de för Söderturen. 
En, i vårt tycke, lite vackrare tur än turen norrut.

Turen går genom den djupa Tivedenskogen, längs små skogsvägar och ut längs med sjön Unden.

Vi får skritta, trava och njuta av en härlig galopp. Britt är jätte duktig och hänger med på allt som vår ledare föreslår. Bra och mycket modigt av en kvinna som nyss fyllt 75 år.

Läs mer om vår tur till häst på vår hemsida.

www.traneving.se

Turridning Tivedens Skogsridning Syd

Det har blivit en årlig tradition att vi varje höst vandrar på Bergslagsleden tillsammans med Thomas föräldrar. Därför åkte vi lördagen den 17 otober 2009 till Laxå för att upprätthålla vår årliga tradition med en vandring på Etapp 14 av Bergslagsleden.

Thomas mamma och pappa mötte upp oss vid Ramundeboda där vi ställde en av bilarna eftersom Ramundeboda var vårt slutmål på dagens vandring.

Vi tog den andra bilen till vindskyddet vid Bäckelid, halvvägs på sträckan mellan Svartå Herrgård och Ramundeboda. Hela etapp 14 är totalt 19 km men eftersom Thomas föräldrar båda passerat 70 år så bestämde vi oss för att "bara" gå halva sträckan.

Eftersom vi kört bil från Stockholm på lördagsmorgonen inledde vi vår vandring med en lunch vid vindskyddet Bäckelid. Vi grillade fläskfillé och kokte potatis och morötter över öppen eld. Mums!

Vindskyddet vid Bäckelid är ett av de mest välskötta vi mött på under alla våra vandringar. Här fannas allt man kan tänkas behöva som kaffepanna, stekpanna, grillpinnar av stål, tändstickor, mycket ved och tändmaterial. Vi antog att vindskyddet var väl använt av Skötselföreningen eftersom det strax norr om vindksyddet ligger en kolarkoja som just drivs av Skötselföreningen. Vindskyddet ligger mycket vackert vid en liten å och innehar även en kallkälla.

Vattnet går utmärkt att dricka direkt från ån om man kokar det först.

Efter lunch påbörjade vi vår vandring mot Ramundeboda som var vårt etappmål för dagen.

Läs mer om vår vandring på vår hemsida

www.traneving.se / Bergslagsleden / Etapp 14

Helena och Thomas Traneving